Har man ingen trädgård har får man använda balkongen till snölyktor och   enarmade snöänglar. 

Lussekatter har jag också hinnit baka. Tur att mamma har bakakutsrådgivningsjour 24h/dygn via telefon. :) Trode först inte att de skulle jäsa alls men sen blev de riktiga sumo-bullar. 

Blev några utan russin till Anton också. Katterna ville ha tonfisk i men någon gräns måste det ju finnas i hur flexibel man kan vara i julstöks-traditionerna.  

Så sitter jag här hemma i min lägenhet med katterna däckade på varsin soffrygg brevid och tvn på i bakgrunden och funderar över livet som vanligt. Tänker att det har blivit sån stor skillnad mot hur det var förr och hur jag är nu. Jag har nog inte riktigt accepterat min livssituation nu som det normala ännu men jag börjar ju inse att det nog är såhär det kommer att se ut de närmsta åren. Jag kommer nog aldrig att komma tillbaka till Dalarna och fortsätta mitt liv där så som jag planerade när jag en gång drog iväg därifrån med tanken att det bara var tillfälligt. Just nu vet jag inte alls vart jag kommer att hamna och vem jag kommer att bli. Mycket kommer såklart att bero på vart jag får jobb en och vilka människor jag kommer att möta precis som det har varit i det förföflutna.

Men vad har det egentligen blivit av min person? Jag har släppt på så mycket och så många idéal jag hade som liten. Minns att jag tyckte att datorer var jätte fånigt och att man borde vara ute i naturen istället. Jag skulle aldrig börja dricka varken alkohol eller kaffe och jag skulle aldrig vara stressad över om det inte såg perfekt ut hemma. Som liten minns jag mig själv som påhittig och som den som planerade och genomförde aktiviteter med kompisarna, jag gjorde saker och var mer spontan. Nu är känner jag mig mest gammal tråkig och alldes för ambitiös och inrutad för att våga göra det jag drömmt om. Jag vill resa, upptäcka nya saker och ha mer tid med mina vänner och bekanta. Under hösten har jag inte ens varit hem för att hälsa på och jag minns inte när jag träffade Therese sist. Vad har jag blivit för en hemsk människa? Vart tog den glada spralliga lilla Ninan, som klättrade i träd varje år för att inte bli för stor, vägen? Jag tror hon blev uppslukad av högskolemonstret. Den andra zombie-Ninan rycker bara på axlarna och konstaterar att det är dags att gå och sova för att vara i form inför morgondagens vedermödor. Attans!    

Ikväll när jag skulle till biblioteket för att jobba lite var julbelysningen tänd över hela stan och ännu mysigare var det när det blivit riktigt mörkt och jag var påväg hem. Väl hemma möts jag av Anton som står och lagar risgrynsgröt så nu blir det juligt på riktigt. Det var till och med någon som redan hängt upp julgardinerna i fönstret till en lägenhet. Jag har väl inte missat något? Det är väl fortfarande November eller? Mysigt, men man är ju lite rädd att julkänslan ska försvinna innan det är dags. Det är så mycket jag måste göra också innan julen så nu börjar julstressen att komma också. Allt är precis i sin ordning.  

Har väl snart varit utan dusch i två veckor nu p.g.a en vattenläcka och jag börjar vänja mig så smått vid att bli väckt vid sju för att med sömnmosigt ansikte släppa in olika sorters hantverkare i lägenheten. Katterna har däremot inte riktigt funnit sig i situationen  den ene jamar högt i protest och den andra trycker under soffan eller ute på balkomgrn hela dagen. Men så när det blir tyst... När hantverkarna är ute för sitt morgon kaffe....

Barabam!...vem äger det heliga landet av skolgatan 14:s toalett?    

Har idag gjort min första inlämning i Svenska för lärare med inriktning på tidigare åldrar. En portfolio skulle det tydligen vara. Jag täckte vål inte mer på det utan antog att det var en vanlig papperskopia av arbetet som skulle in. Gissa om jag bedrog mig!

Mina klasskamrater hade varit väldigt kreativa och köpt mappar och pärmar. Endel var prydda med klistermärken och fina bilder. Jag kanske borde ha anat att minimikravet var en pärm när de skickade ut mejlet om att man kunde ställa portfolion i hyllan under dagen. Så nu inväntar jag att en kompletering kommer vinandes några veckor framöver. Men då ska de få fluff, guldsnören och paljetter, gärna små som är fastklistrade så där lagom bra så att det ligger över hela golvet så fort pärmen öppnas.

Ja jag vet, nu är jag småsinnt men jag hade gärna pysslat lite med ett fint omslag på mitt arbete. Hämndaktionen liksom bara ploppade upp i mitt huvud i form av en extremt överpysslad portfolio. Och jag kan inte släppa tanken!

Nu är den stora "sitta hemma och kura med inlämningar för 15 hp tills nästa vecka veckan snart här. Jag tjuvstartade lite redan i morse genom att fylla på med  burken för tentaångestmedecin med kaffe. Det känns mysigt ganska mysigt ändå att sitta hemma en vecka och slita och arbeta nu när jag vet att dagen börjas med kaffe och rostat bröd och sedan fortsätter i samma stil. Skönt att bara skriva och inte behöva springa på en massa lektioner och annat på samma gång. Jag hoppas bara att det inte blir allt för störande med hantverkarna som ska ordna inne på toaletten. Det ser ändå rätt ljust ut. Det här kan jag väl klara? Efter vecka 45 får jag till och med gå ned från 150% till bara 100% studier.

Lyssnade nyss på ett reportage på radion om en tjej på gymnasiet som gått in i väggen och drabbats av panikångest på grund av allt stress och alla krav som hon hade på sigsjälv. Då känner man sig ganska lyckligt lottad ändå. Stressad? Jag? Inte i jämförelse med allt hon tyckte att hon skulle klara av att uppnå i sitt liv. Hon var livrädd för att framstå som en tråkig människa, där ligger man ju före. Jag menar det har jag accepterat för länge sedan varför skulle plugghäststämpeln vara något att skämmas över. Släpp plugghästarna fria. :P

Men men, för att leva upp till mitt krav på att vara vara i form så ska jag iväg på ett träningspass. Det är danspass idag så jag kanske får ha lite roligt medan jag ändå håller på. Sitter och laddar upp danssuget med bästa låtarna i skivsamlingen. Varför dansar vi så lite här i sverige? I andra länder dansar man så fort man är glad i sverige dansar man bara när man är glatt berusad. Varför? Jag blir GLAD av att dansa.

Men i alla fall kommande vecka får bli pluggmys, lite biblanmys, dansglädje och kaffe i massor.

Hej. 

  

Du steg in i min lägenhet en kväll och frågade om jag lekt med vatten. Jag svarade "inte vad jag vet" och sen försvann du. Du kom tillbaka nästa dag och hittade en läcka i duschen tätade den och försvann. Nästföljande onsdag var du här igen alldeles för tidigt för morrgontrötta mig och väckte mig abrupt ur min normala mogrontrans. Med dig hade du några skumma typer som stod och (för att ta seden dit man kommer) tjôtade i min hall. Jag och mina allierade (Anton och katterna) flydde hals över huvud.

När jag kom tillbaka möttes jag av...

       

DETTA! AAAAH!

Och detta:

  

Syns inte så bra men väggen var verkligen tätad av vasstrån och murbruk.

 

Varken du eller dina skumma snubbar lämnade någon typ av meddelande efter er och du valde att vara oanträffbar på telefonen resten av dagen. Fick tag på en växeltelefonist som inte var insatt i läget och där för kopplade mig vidare till ytterligare en telefonsvarare. "Tala in ditt namn och nummer så ringer jag upp dig." Jo fast jag hade ju gärna sett att det var idag. Ovissheten är stor. Kan jag sova imorgon eller kommer ni igen vid sju? Behöver vi utrymma våra katter så att ni inte släpper ut dem på gatan och hur är det tänkt att vi ska leva här. Hur lång tid kommer det att ta? Varför just nu? Det är så typiskt att ni passar på precis i tentaperioden när jag hade tänkt fly med föräldrarna till ullared. Jag kan ju inte hjälpa att jag råkade duscha lite ner i advokatbyrån under oss. Jag menar det är sådant som händer.

Det är allt bäst att det blir snyggt där inne sen.

Jämer och elände då!

Har tröttnat på att altid gå runt med sönderrivna finnar och se rödblemmig ut. Nu ska jag ängna min fåfänga lite uppmärksamhet, för vem vill inte se bra ut? Ansiktstvätt på tio minuter är väl ungefär det fritidsintresse jag hinner unna mig nu fran tills vecka 45 när alla skolarbeten ska in. Ska bli skönt sen att bara läsa två stycken kurser därefter. Den ena handlar om barn- och ungdomslitteratur och då är det ju nästan så att man längtar lite. Men det var en avstickare. Har inte riktigt trott på att alla dessa cremer och tvättgeler gör någon skillnad. Men det skadar ju inte att prova. Vi får väl se vad som händer. Om jag känner mig riktigt snygg någon dag kanske jag får uppdatera med en ny bild på mig. :) Så önska mig lycka till! Dumma finnar bort med er!