Igår kändes det lyxigt att få vakna av sig själv, jag ordnade lite julfrukost till migsjälv framför tvn. Tog mig tid att både läsa tidningen och titta lite på tv under tiden. Öppnade julklapparna från Antons familj och konstaterade att jag och Malena köpt samma sak till varandra. Var en halsduk med luva på. :) Sen packade jag alla julklappar och annat som skulle med. Klappade, matade och busade med katterna som fick sedan fick fira resten av julafton alena. Det var fint körväder, solen sken och jag hade bra musik i telefonen så resan gick fort.

På vägen passade jag på att titta förbi med julklappar till Jenny och Hanna, alltid trevligt att tomta lite.  Väl hemma möts man av en nästan religös upplevelse. Uppsakttar utsikten hemma ännu mer nu när jag inte bor där. Ett snöbeklätt pepparkakshus och solen som står lågt över sjön. Vackert!

Fick Hjälpa mamma med lite småplock.  

Igår var hon riktigt lugn mot hur hon brukar ha det för de andra skulle komma sent, hon han till och med titta på Kalle Anka med mig och pappa.Tissen var också med och fick lite extra jul klapp, fast han dregglade på min tröja.

Vi han dricka kaffe och snylta ordentligt från "gottebordet" innan Simon och Helena med Bunvald dök upp.

Efter ett tag kom Rebecka och hennes nya kille upp med. (Får man säga ny om de varit ihop i eviheter utan att jag sett honom?)

Sen blev det äntligen julbord och laxen blev som vanligt favoriten även om det var en ovanligt god skinka. Sen risalamalta (vem fick mandeln egentligen? nån måste ha svalt den hel.),sen kaffe och kakor. Mätt var ordet! Julklappar blev det också även om det var lite osäkert hur det skulle bli med det. Mest nöjd var jag nog med mammas present som var hårinpackning och doftkulor till damsugaren, för det sa hon att hon ville ha utan att hon tänkte på det och utan att jag frågade. Pappa fick Kronblom som vanligt. :) Hoppas alla blev glada. Själv fick jag en läslampa, en mössa, gröna handukar, assietter och lite annat. 

Sent om sider åkte jag sen hem till Hansi och Nillan, som förvisso tyckte att jag luktade ovant, men ändå ville ha mer mat och klapp innan jag äntligen fick stupa i säng. Tror att jag somnade direkt när jag lade huvudet på kudden. Ingen ovanlighet iofs. Men en mysig jul var det.    

Glömde skriva en sak. I lördags hände det en typisk Nina-sak. Hemma hos Anton i Skövde hade vi planerat att gå ut och åka lite pulka med Livia innan vi skulle på bion på eftermiddagen. Jag och Livia var ensamma i hallen så jag passade på att busa lite med henne vid trappan. Lekte tittut och eftersom Livia är lite kortare så fick jag böja mig längre och längre ned ända tills...

Ritch byxorna spricker i baken. När man har lila och svartrandigt under så är det inte så lockande att gå på bio och visa upp rumpan. Det var dessutom de enda byxorna jag hade med mig. Så det var bara att slänga sig i bilen med Malena och åka till stan och hitta nya byxor. Tur bara att det inte hände när jag hälsade på på mitt gamla jobb. Hade redan upptäckt ett litet hål på knät och dessutom lyckats med att göra en kaffe-fläck, men det får man väl bjuda på antar jag.

När jag kom hem i söndags hade mina snälla föräldrar lämnat en julgran till mig på balkongen. Drack lite morgonkaffe och släppte ut katterna lite innan jag skulle sätta i gång med pyntet. Så hör jag ett brak. Kommer ut på balkongen, ser att granen har vält och Hansi jamar som en tok i ena hörnet av balkongen. Har ju mina onda aningar och mycket riktigt... Vem har vält granen fått stora skälvan om inte Nillan som hoppat över min strategiskt placerade stol och klämt sig genom hålet och över till grannens balkong.

Stånk, inte första gången det händer. Förra gången kom hon dock tillbaka självmant. Detta förklarade hon tjurigt, var inte aktuellt då hon råkade veta att det fanns en mördargran på andra sidan. I mer än en timme sprang jag ut och in, ropade... lockade med godis och bara försökte stirra ut henne. Ingen effekt. Klockslaget då reprisen av robinson skulle sändas började närma sig. (tro mig inget jag missar i första taget. Och jag tänkte kan robinson deltagarna så kan jag, var på jag hämtade Anton som support och sedan klättrade upp på räcket och hävde mig runt och förbi betongväggen in till grannen. (Bör kanske nämna att jag faktiskt ringde på dörren först men att ingen var hemma) Sen var det bara att slänga över kattakräket till Anton och klätta över själv igen. Något darrig, men ändå ganska stolt nybliven fasadklättrare, precis i tid till robinson. :)

Orkar ni läsa om fler hål?

Skulle klä granen sen och kom på att jag kunde använda min lilla ljusslinga som jag brukar ha i en glasskål annars. Har inte köpt någon riktig slinga än. Hängde i alla fall upp den så fint, men själva batteridosan ramlade av och slog till på julgransfoten. Fortsatte att pynta men tyckte liksom att det skvalade lite. Först när strumpan blir blöt upptäcker jag att julgransfoten läcker, kissar i en liten stråle på min fot. Kissegran! Löstes dock ganska smärtfritt med en glassburk undertill, men vilken chock i vår flock. Nillan kanske hade rätt om att granen var ond ändå?

Nu är den i vilket fall äntligen klädd och fin min första egna julgran i lägenheten!

Nillan och granen kommer ändå ganska bra överrens, men på avstånd. ;)

Igår åkte jag och Anton till Skövde och hälsade på hos hans familj. Kändes konstigt att komma tillbaka till Skövde, speciellt när vi gick förbi utanför vår gamla lägenhet. Sorgligt att allt är borta och att det bor någon annan där nu. Det var en fin lägenhet, men det är skönt att ha sitt eget och inte en andrahandslägenhet vilket tydligen alltid börjar trevligt och slutar med trubbel. På något vis tror man ändå att alla saker ska finnas kvar och att man bara kan gå upp och hämta något eller ställa av några kassar eller så.

Det var i alla fall kul att träffa Antons föräldrar, Malena, Jack och Livia var där också och dem hade jag inte sett sedan jag flyttade i höstas så det var extra kul. Liva ändrar på sig så mycket från gång till gång, inte på längden så mycket denna gång, Men hon har börjat att prata och säga hela ord så att man kan förstå vad hon menar. Sen var det ju en stor bonus att få äta gott och gå och se Harry Potter filmen. Det är alltid mysigt med bio. Filmen var dock bara ok och inte så mycket mer ändå, rörigt precis som den sista boken också. Men det kommer inte hindra mig från att se den sista ändå. Mysig helg och änn har jag en hel dag kvar på den. Det känns bra, speciellt nu när Anton klurat ut varför vårt Playstation inte velat starta. Guitar hero dag imorgon! :) 

Har sett dagens avsnitt av Robinson nu. Bättre avkoppling får man leta efter. Att få krypa upp i soffan och uppslukas ett tag. Spännande var det också! Jag hoppas att någon av mina favoriter vinner. Nästa vecka blir det mycket att göra både torsdag fredag och Lördag. :) Heja Heja! 

Elände började redan igår kväll med att bilen inte startade när jag skulle åka hem från jobbet. Bara klickanden och inte alls något vanligt wrooom. Var bara att slänga sig efter närmsta buss så snart jag konsulterat pappa och kommit fram till att ett nytt batteri skulle göra susen. Bussen hem.

Därför vaknade jag tidigar i morse och var ganska gnällig när jag skulle gå (20 mins promenad) till stationen för att bussa till Heby. Hadde varma kläder på mig i alla fall och behövde inte frysa allt för mycket. Hoppar på bussen och pustar ut. stoppar händerna i fickorna och inser att alla mina nycklar inklusive bilnycklarna ligger i den jackan som jag ratade för att bespara den från motorfläckar. Bara att hoppa av bussen alltså och bita i det sura äpplet och gå hem igen.

Som tur var var ju Anton hemma så jag ringde och bad honom möta mig med nycklarna jag hade i fickan. Nästan hemma upptäcker jag att vi gått om varandra och jag får vända och jaga ikapp honom i kylan. En efterlängtad härva av nycklar överräcks och jag hastar iväg tillbaka till tågstationen för att hinna på nästa buss. 

Blir några minuters väntetid till och med och jag känner mig ganska nöjd att ha hunnit ändå. Men när jag gräver på nytt i fickorna efter pengar till en ytterligare bussbiljett så slår det mig. Här finns inte en enda lite bilnyckel bara hus och jobbnycklar. Ringer Anton "Mina bilnycklar ligger händelsevis inte i den andra jackfickan?". Jo så är det förstås. Bara att glömma denna bussen med och vända tillbaka en hemmåt en andra gång.

Jag förstår inte hur jag lyckas och vart min hjärna runnit ut!

Efter en och en halv timmas rusande mellan hemma och stationen sitter man på bussen påväg tilljobbarkompisen som väntar för att hjälpa mig köpa nytt batteri på macken och att byta ut det. När batteriet väl är på plats konstaterar vi bara att det inte verkar lösa problemet. Startkablar kopplas på och nu ryker det ut motorn. Spännande! Tog bilen till verkstaden och sen var det bara att boka av ett viktigt möte som jag kämpat i en vecka för att få till.

Men sen vänder det. Min chef dyker upp och säger att han tänkt åka på mötet, jag får lift med honom upp till en annan del av kommunen och kan hålla mötet ändå trotts allt. Sen får jag lift med en av lärarna som var med tillbaka. först till henne där jag hittade tre ursöta kattunger att gulla med (vilken effektiv terapi) medan hon fixade lite och sedan fick jag skjuts hela vägen hem till dörren i Sala. :)

Nu har jag tittat på Robinson och tröst ätit också så nu är jag på topp igen. Är bara bilen jag är lite orolig för, men det löser sig väl det med på ett eller annat sätt. Don't worry be happy. No panic on titanic.